Oh, du ljuva ångest,
ännu en gång har du hittat hit
Du omfamnar mig
och kväver mig sakta
Jag försöker ignorera dig
men du vet hur man gör
för att hitta min svagheter
Oh, du ljuva ångest,
ibland är du nästan min enda vän
När allt blir förpåtagligt kikar du in
i mina sprickor och skrattar
åt mitt patetsika jag
Och jag skrattar med,
för det gör man när
man inte vågar säga emot
Oh, du ljuva ångest,
du har dina skäl till att
inte lämna mig ensam
Oh, du ljuva ångest,
vem är du?

Ibland vill man bara dö. Ibland inser man att alla skulle klara sig mycket bätte utan mig för vad är jag jämfört med alla människor jag älskar och som älskar mig? - Ingenting