Är det bara jag som drömmer timmarna innan man ska vakna så man ALLTID vaknar upp mitt i en dröm? Det är jättedumt för drömmarna får aldrig några avslut och när man försöker somna om och drömma igen funkar inte det. Jag älskar att drömma. Spelar ingen roll om det är dagdrömma eller på natten. Älskar att fantisera ihop min egen verklighet. Men det blir lätt att jag drömmer mig bort i hoppets anda. Jag är en såndär som alltid hoppas för mycket och tror det bästa om människor. Därför blir det ofta fel och jag måste välja... Men jag är en stolt drömmare. Att drömma är bra, att ha mål är bra annars har man inget att kämpa för. Och ett nederlag, en krossad dröm då och då kanske är bra så man kommer ner på jorden och sätter ribban lite lägre. Man kan misslyckas hur många gånger som helst, men man är aldrig misslyckad sålänge man fortsätter kämpa. Kom ihåg det